musikenimittliv

Del 1 av 2 i plattor som växte : När skriverierna började att Morbid Angel lagt in techno och elektronik på nya plattan tänkte jag....jag älskar death metal och jag älskar elektronisk musik. Detta kan ju inte gå fel. Sen att tanken fanns där att gamla hederliga Morbid angel ska bara låta som dom alltid gjort så såg jag fram emot denna skivan. När jag lyssnade på den första gången bara gapade jag...andra gången fattade jag noll. Vilket jävla jävla skit det va. Jag verkligen hatade vad dom gjort. Dom elektroniska elementen kändes fel och plattan kändes som om ett förvirrat band hade gått in i studion för första gången. Skit !!! Tiden gick o plattan låg här. Plåtasken va ju svin nice o snygg så den kunde man ju titta på iallafall. En kväll efter en del tips hur jag kunde närma mig skivan så sa jag ok...nu kör vi. Lyssnade igenom skivan 3 gånger den kvällen. Hmm vart inte imponerad men dagen efter i bilen så kom jag på mig själv att nynna på "Too extreme". Lyssna sporadiskt på plattan och verkligen jobbade med den dom närmsta veckorna och sakta växte kärleken fram. Förutom den andra skivan som jag tänker skriva om vid ett annat tillfälle har aldrig en skiva växt så mycket som Morbid Angels "Illud divinum insanus" har gjort. Det är inget mästerverk men den är klart bra. Plattan är bäst om man tar den för vad den är. Altars of madness är gjord....blessed are the sick lika så. Detta är Morbid angel 2011. Jag lyssnar på skivan ofta o jag tycker den gör sig bäst om man lyssnar varje gång ifrån början till slut. Då får man in alla dom nyanser och intryck som bandet vill visa upp. Plattan gick ifrån piss till en plats på min årslista 2011. Extreme music for extreme people står det på min Morbid angel t shirt....ja det va nog det som bandet ville få ut denna gång. Dom extrema vill bli utmanade och nåt man verkligen inte ska va rädd för är nya intryck i sin musik. Det är viktigt att utvecklas som lyssnare och då är "Illud divinum insanus" perfekt att börja med. Peace