Miles Davis
Den 19 augusti 1969, dagen efter Jimi Hendrixs otroliga framträdande på Woodstock så började Miles davis spela in Bitches Brew, troligen världens bästa platta enligt mig. Denna platta är jag på något sätt, det känns som om jag skulle spela in en platta hade det låtit så här. Det är lätt att säga detta nu men det är sant. Plattan är en total resa i Miles davis inre, han kompromissade inte på något sätt med Bitches brew. Han hade en vision och han fullföljde den till punkt. En vacker fusion i Jazz och rock. Mitt förhållande till Miles är väldigt starkt, skulle som sagt ha döpt vårt barn till Miles om vi hade fått en son. Så mycket älskar jag denna man. Hans musik och hans spelande är otroligt och han trollbinder mig varje gång en av hans plattor spelas här hemma. En av faktorerna att jag älskar han så mycket är att jag ÄLSKAR ljudet av en trumpet, skulle så gärna kunna spela detta vackra instrument och jag stannar upp varje gång det står någon på stan o spelar trumpet.
Miles davis föddes 26 maj 1926 och fick tidigt en trumpet av sin far trots att han vill spela fiol. Han har studerat vid Juliard school i New york och har spelat med Dizzy gillespie, Charlie parker, Herbie hancock....listan e lång. Miles är den största musikern i mina ögon och jag kan inte säga vilka av alla plattor förutom Bitches brew som är bäst men om ni ska köpa detta mästerverk så köp boxen med The complete Bitches brew session, den kostar lite mer men ni får dubbelt så mycket musik och en fet booklet. Denna box ligger på Spotify så har ni det så kolla upp den där. Detta är en platta som man bara ska höra någon gång under livet även om man inte gillar det. En sån milstolpe är den. Miles har släppt många skivor och liveplattor, finns inget som e dåligt med denna man men rekommenderar Sketches of spain, A tribute to Jack Johnson, In a silent way, Porgy & bess, Miles ahead, A kind of blue. Dessa plattor är alla fantastiska på sina egna sätt. Men som sagt, alla hans plattor är fantastiska. Köp vilken som helst, det kan inte gå fel.
Miles davis blev inlagd på sjukhus någongång i Augusti 1991 i misstänkt lunginflammation efter att han börjat spy blod. Ett par dagar efter han blev inlagd så fick han en stroke som förlamade hans vänstra sida. Efter ytterligare ett par dagar så hamnade Miles i en koma som varade i en månad. Den 28 september 1991 så avled Miles davis. Vi förlorade den största av dom största. En förlust jag känner varje gång hans musik spelas eller hans namn näms. Hans grav på Woodlawn cemetary i The bronx är ett resmål jag ska göra någongång. Miles davis har influerat mitt liv på så många sätt och har minne till många hans låtar. Har sökt efter kopior av hans målningar för Miles va även en duktig konstnär men har tyvärr inte hittat någon än.
Detta är mina minnen av Miles och lite om hur mycket jag älskar denna konstnär. Kolla in hans musik o hitta era egna minnen av Miles. Han är o kommer alltid vara den största av dom största för mig. Vill ni läsa om Miles så finns det många böcker, jag har läst 2 st och den ena är Miles - The autobiography av Miles davis och Quincy troupe. Den andra är So what av John szwed. Båda böckerna rekommenderas starkt om ni vill fördjupa er. Ville länka till hans hemsida men det vill inte datorn men kolla in www.milesdavis.com för info, bilder på hans konst och skivor och annat. Kommer länka till den i mina länkar med. Vill avsluta med vad Miles davis sa på en mottagning till Ray charles ära i Vita huset 1987. Hans bordsgranne, en socitetsdam ifrån Washington DC frågade vad Miles hade åstadkommit för att bli inbjuden varpå Miles svarade : Ja, jag har förändrat musiken i hela världen 4 till 5 gånger, Vad har du gjort för viktigt förutom att vara vit ???
Jag älskar dig Miles
Rog
